

Här finns alla inlägg med projektet "Stenbänk"


Idag har kärlek varit på dagordningen. Jag har kärlekat i trägården med det bästa av alla världar….pysslat lite, fotograferat lite, grävt lite, planterat lite, planerat lite…
Kärleken har blomstrat bland blomster och lite här och där, till och med bakom en sten…ja ja…den kärleken den kärleken!
Jag oljade in mina slykorgar och bollar med träolja. De håller längre, men ide´n med att det ska vara miljövänligt går ju om intet…Ska man odla något i sina korgar ska man nog inte olja in, om man inte vill ha sina smultron med träoljesmak!!
Blåsippan gav kärlek och livsenergi, och jag tog tacksamt emot. Tänk hon ville inte ha något i gengäld…DET är kärlek det, inte sant?
Mycket kärlek till alla gröna själar, och till alla andra själar!!
Sade åt gubben innan han åkte att jag minsann äntligen ska stöda ur vedlidret, så vi får in ved i år. Japp så duktig ska jag vara i kväll. Drog på mig arbetskläderna, letade fram handskarna och gick med beslutsamma steg till lidret i god tro att jag verkligen skulle få det gjort. Jag öppnade dörren till lidret. Proppfullt…Längst fram vid dörren fanns en öppnad finbetong påse. Det fanns lite kvar. Synd, det kan man ju inte spara över vintern. Jag letade fram en bunke och började blanda betongen som fanns kvar. Det var tungt att blanda, så det tog ju en stund. Jag funderade under tiden vad jag ska skapa av betongen nu då…det blir ju att improvisera. Jaha, ut och leta lite inspiration. Såg solrosen som hade enorma blad. Men det blir ju bra, ett betongblad, det har jag aldrig gjort. Blev bra det här, oj va duktig jag är…Nåja tillbaka till lidret och städningen. Hittade trimmern, som absolut inte får vara i det kalla lidret över vintern. Jag tänkte att jag måste väl ändå köra slut på batteriet innan jag tar in den. Jag började trimma mina stengångar och stenkanter och alla möjliga kanter jag hittade, batteriet var rena duracellen..den tog aldrig slut…äsch struntade till sist i det och skulle föra in trimmern. Såg på vägen in, min krans som jag band ihop en kväll. Oj, den måste jag fotografera. Jag kan ta kameran på samma gång jag är inne. Nåväl, hittade kameran och började fotografera, och hittade en massa som skulle fotograferas! Hoppsan, hur gick det här till, igen? Jag skulle ju städa lidret. Ok, hann knappt till lidret när grannen kom ut, och naturligtvis fastnade jag med munnen ganska länge där också. Hann nätt och jämnt tillbaka till lidret när gubben kom hem. Duktiga jag!
Fågel-spa…
Ett hjärta…ändamål: okänd
Hypertufa tråg
Ett hypertufa-hjärta.
Det sista hjärtat gjorde jag på det viset att jag formade vanlig lera på bottnet av hinken. Jag lade försiktigt hypertufa ovanpå. Jag lät det torka, hällde hinken upp och ner och grävde bort leran, kvar blir ingropning i form av ett hjärta. Ett likandant gjorde jag i betong.
Nöjd! Nu är jag tillfredställd för en tid framöver, åtmninstone när det gäller betong och hypertufa.