Öppen Trädgård | Avoin Puutarha

2.7.2017 kl 12.00-18.00

Skarvvägen 3 Merimetsontie

Jakobstad Pietarsaari

Mirakel

Mirakel händer varje dag. I går vecklade min blå bergvallmo ut sina blåaste blå blommor, samma dag kom en liten kille till världen. Det finns inga ord som kan beskriva det...mirakel, det är vad det är!! Me happy!
Nina


Mingel

I kväll minglade jag i trädgården. Jag vattnade, plockade utblommade blommor och såg till att alla hade det bra, lite kvälls pyssel i allskönsro med andra ord. Plötsligt kände jag mig iaktagen, ni vet den där känslan som får en att vända sig om, känslan kan ibland vara nästan skrämmande, men inte denna gång. Jag vände mig om och fick se detta gäng som tittade på mig. Ahaa, det var bara ni, happy faces, jag hade visst glömt att vattna och pyssla om er. En vattenslurk och lite ompyssel, och allt är frid och fröjd igen. Ses på morgonronden!

Sommar-rea

De flesta letar kläder på sommar-rean, jag shoppa på plant-rean...Jag har hellre en extra fin Pion i trädgården än ett extra klädesplagg som hänger i skåpet. Men nog shoppas det ju kläder också bör tilläggas...

Jag tycker själv att jag gjorde ett riktigt fynd när jag hittade de gamla lådorna. Lådorna var inte på rea, men jag kunde ändå inte motstå dem. Jag har en svaghet för gammalt trä.



Jag ser fram emot en fin semstervecka med glass, sand mellan tårna, sommar och sol...

Min ateljé

Det här är mitt hem, min trädgård, min livslevande canvasduk och min ateljé. Min målarduk är i konstant förändring. Jag målar med levande färger, stilleben, växter och former. Jag ser min trädgård som en konstform. Jag har alltid velat kunna konsten att måla tavlor, men har inte hittat dit ännu. Kanske en dag...tills dess kommer jag att plantera mina blommor, samla mina stilleben och flytta mina krukor...


Konstnärs-wannabe:n har talat!

Raindrops keep falling on my head

Trädgården gillar nog läget nu när det regnar. Jag önskar att jag kunde göra det samma. Jag hade kommit så bra igång med mina markstenar, och nu blev det påtvingad vila, bara för lite regn. Jag kommer nog att trotsa regnet och blåsten! Har jag bestämt att jag lägger marksten så gör jag det! Jag får väl sjunga "Rain drops keep falling on my head" medan jag bankar ner mina stenar...

Igår var jag och hämtade 3 släpvagnar marksten. Varje last, körde jag hem med hjärtat i halsgropen...hoppas däcken håller, hoppas kärran håller, ända hem...Lite spänning i tillvaron behöver man väl samt lite utmaning. Just det utmaning...de stenar jag släpade hem märkte jag att var 0,5 cm tjockare än de stenar jag köpte för 4 års sedan. Det kändes som ett bakslag, med tanke på att grunden jag redan lagat sitter som berget. Jag har ingen aning om hur jag ska få ihop skarvat så det ser snyggt ut. Det är väl inte meningen att det alltid ska gå "heittämällä", eller hur?

Känner mig lite modfälld...

Pionknoppar full med myror

Jag letade på Google om myrorna gör skada på pionknopparna. Tydligen behöver man inte vara rädd för att de käkar upp knoppen. Myrorna och pionen har ett symbios-förhållande där pionen förser myrorna med nektar medan pionen skyddas från andra skadliga insekter. Stämmer det?

 

Ljuset springer ifrån mig!

Kvällens solstrålar har en blåare frekvens än på dagen. Därför kan man gärna plantera blåa blommor dit kvällens strålar når. Till morgon solen kan man gärna plantera gula blommor eftersom morgonsolen har en frekvens som framhöver det gula.

Hos oss blir kvällsskenet helt bedårande vackert just precis innan solen smiter under grannens tak. Solens blå strålar silar sig genom den vackra björken och når vår köksingång. Härligt! Då är jag där med min kamera igen.

Samtidigt skiner den upp min Syringa Beauty of Moscow som finns planterad längst bort i hörnet av tomten på den upphöjda solplatsen. Dit ska man också hinna med kameran...Det gäller att skynda sig för ljuset springer lätt ifrån mig....

Syringa Beauty of Moscow

Iron Maiden och Vibratorn

Min mjukis klubba till all ära men nu har jag en ny kärlek. Den heter 6 och är en Vibrator!! Åtminstone är han nr 6, enligt nummern på...ja..se på bilden nedan! Han är som en dröm! Hittils har jag pressat med Iron Maiden, min järn 1:a, och du milde vad jag gett järnet med järn 1:an....Det ska bli ett sant nöjd att jobba med min nya kompis idag. En ny rapport kommer senare från arbetslägret!


Iron Maiden Vibrator 6
Iron Maiden järn 1: an och Vibrator 6


Mjukisen och jag


Jag har satt sten nu snart i 4 dagar och kommit mig några meter framåt. Ibland får man riva upp, 1 steg fram och 2 steg bakåt... Det känns i kroppen att jag gjort något jag inte gör varje dag...upptäckt nya muskler. Men jag är nöjd. Jag, vattenpasset och mjukishammaren har blivit ett bra arbetsteam.

Ofta förirrar jag mig in i trädgården mitt under pågående stensättning. Det kan vara det perfekta ljuset som ska förevigas, eller den där gulliga humlan som surrar i gräset...



Ordnat kaos

Jag har en massa krimskrams liggandes överallt huller om buller. Vi kan kalla det för ett ordnat kaos...


Denna korg är en av många korgar jag flätade i år.


Kryddsamlingen


En rostig sked i en kruka blir pricken över i:et

Ett hett ämne!

Stengången

Vädret har varit det stora samtals ämnet denna vecka. Vi har haft rekord hett. Jag brukar ju vilja arbeta med mina projekt på min semester, men det har varit helt omöjligt pga hettan. Över 30 C varje dag. Det är tabu att klaga på värmen, men sorry...det HAR varit för hett och alla är rörande överens om det.

Det som står högst på "To do"-listan är komposten bakom lidret samt den sista biten stengång, ca 15 m * 120 cm. Jag ska "för engångs skull" visa en ostylad bild på det som jag kommer att ägna en stor del av min semester på...högar av stenar...Det ska bli kul! Min mjukishammare och jag kommer att ha en het romans även i år!!!

Sommar-morgon

Köksingången Planteringslådan

Allt väl i Min Eden!

I denna morgons morgon-nyhet meddelas att köksträdgården mår prima, och grödorna växer. Mina rosa Tulipa Angelique mot babyblå Förgätmigej-havet invid vägen är ett härligt blickfång. Även om Förgätmigej har lite ogrässtämpel så är den ju himla vacker. Hos mig för den stanna!

Vita bordet, som skymtar i bakgrunden, är nytt för i år. Det var ett projekt som jag började på med tidigt i vår. Jag fixade till ett gammalt bord, som fick ett nytt liv invid köksingången efter ett hårt arbete med sandpapper och många tunna varv med vit målfärg. Så kan det gå...

Morgon rapport



Allt väl, men vi går från ytterlighet till ytterlighet. I går morse var det fara för morgonfrost och denna morgon 19 grader kl 8.00.

Jag bjuder på rykande färska bilder från denna ljuvliga sommarmorgon. Det gäller att njuta så länge det varar!

Oväntat besök...


Arkiv-bild 2010

Vad bjuder ni på när ni får oväntat besök? Gevalia? Här bjöds det på vatten spetsad med tallsåpa. Blandningen bestod av 15 ml (en matsked) med 0,5 l vatten.


Minns ni Martin (Frobisher), som hade mask och löss, läs här. Nåväl, nu har han fått det igen, och som vanligt smittat Therese också (Bugnet), som ju envisas att stå så nära Martin. Hon får nog skylla sig själv i år igen!



Annorlunda för i år, var att Martin hade en brun mask, 0,5 cm lång, med massor av avkomlingar.


Nej tack för oväntade besök!!!

(Den söta sprayflaskan kommer från Elsanlempituoli)


Kärleken värmer

Jag vaknar till en solig klar juni-morgon. Nyheterna hade varnat om nattfrost. Vetskapen om detta, hade hållit mig vaken och orolig. Jag sticker in fötterna i sandalerna och med fjärilar i magen går jag ut, rädd för vad jag kommer att få se.

Den första jag möter på trappan är Dahlian i sin kruka. Han muttrar att jag minsann är en riktig knöl som lämnat honom ute en natt som denna. Ranunklerna bredvid honom nickar instämmande och blänger elakt på mig. Jag ursäktar mig och lovar att det aldrig ska hända igen. Oj vilken tur att de klarade sig. Med lätta steg går jag vidare och tänker att om Dahlian klarat sig så är det nog lungt…


Jag gick vidare, och hörde redan på avstånd små snyftningar. Det var lilla Gullviva som satt och grät. Hon såg hängig ut. Jag frågade henne om hon hade en jobbig natt…Hon tittade inte ens på mig, hon bara fortsatte att snyfta. Jag lät henne vara, och gick därifrån “bara solen börjar värma så ordnar det sig nog, tänkte jag”. Lite oroligt gick jag vidare i hopp om att ingen annan blivit frostnypt. Genast blev jag på bättre humor när jag hörde Violerna tjattra i munnen på varandra, blå om läpparna dock!


Jag gick närmare Löjtnanshjärtanen. Jag såg på avstånd att de myste tätt intill varandra…När de såg mig komma närmare blev de generade och rodnade lätt. Jag frågade dem retfullt om “Kärleken värmer?” De fnittrade och rodnade ännu mer.

En bit därifrån, inne i skuggan, hittade jag Clematis alba “White Swan”. Våt i håret var hon, och påstod att hon hade en “Bad Hairday”. Jag försökte få henne på bättre humor, och sade skämtande, att hon var vacker som en svan. Hon log faktiskt, men sade att hon kände sig som en ful ankunge.



Nu var solen redan så varm att Vitsippannemone Sylvestris Vitsippa  vaknat och sträckt på ryggen. Högmodigt undrade hon vad alla klagade över…”Det som inte dödar, gör dig starkare", hånskrattade hon…

Jag torkade min daggvåta fötter och lämnade dem…