Tur att man inte är känslig och pito. Som trädgårdist går det inte an att vara rädd för att få skit under naglarna. Eller tja... vilka naglar, de nöts ju ner vartefter de växer ut. När trädgårdssäsongen kommer i gång brukar jag lacka naglarna svarta, och de förblir svarta tills trädgården drar sista andan på hösten.
Jag gräver mycket, och jord är ganska svår att få bort. Jag måste erkänna att jag ibland slarvar med att använda handskar. Dels hittas de aldrig när de behövs, och visst det är något speciellt att få känna jord mellan fingrarna.
Jag var och hämtade 7 hinkar skit, både lite brunnen skit och färsk skit... med bilen. En kombi modell, så all frätande ammoniaklukt stannade kvar i bilen under de 20 km jag hade hem. Trevlig resa det!
Men nu är den resan glömd och allt är ner grävt i komposten. Tanken är att det ska bli en upperlig fin jord av detta, något att borra in fingrarna i småningom. Det jordiska...
Jag gräver mycket, och jord är ganska svår att få bort. Jag måste erkänna att jag ibland slarvar med att använda handskar. Dels hittas de aldrig när de behövs, och visst det är något speciellt att få känna jord mellan fingrarna.
Jag var och hämtade 7 hinkar skit, både lite brunnen skit och färsk skit... med bilen. En kombi modell, så all frätande ammoniaklukt stannade kvar i bilen under de 20 km jag hade hem. Trevlig resa det!
Men nu är den resan glömd och allt är ner grävt i komposten. Tanken är att det ska bli en upperlig fin jord av detta, något att borra in fingrarna i småningom. Det jordiska...
Inga kommentarer
Skicka en kommentar