Lämna trädgården. Flytta!

Vilka känslor skulle dessa 3 ord framkalla: Lämna trädgården, flytta! 

För en trädgårdsentusiast, skulle dessa 3 ord framkalla, sorg. Stor sorg, speciellt om du skapat din trädgård från början, och sett den expandera och växa. Du har praktiskt taget växt ihop med den, levt i symbios med den. Skulle du klara av att lämna din skapelse bakom dig och inte komma tillbaka? Skulle du kunna lämna den i händerna på någon annan, som kanske inte vårdar den och uppskattar den?

Jag fick känna och smaka på dessa 3 ord för några månader sedan. Det var en "intressant" känsla, som infann sig. Ingen behaglig känsla, bara intressant. Jag behövde till all lycka inte förverkliga tanken, utan jag fick behålla känslan som en påminnelse hur mycket jag uppskattar trädgården, som jag skapat med mina egna händer. 

Har du flyttat från din trädgård? Berätta, och maila mig på min.eden(at)hotmail.com. Jag vill veta hur det känns att förverkliga de 3 orden .

        

6 kommentarer

Drömgården sa...

Usch ja! Hoppas jag aldrig behöver uppleva den känslan!
Skulle nog inte klara av att separeras från min trädgård. Har byggt upp den under 11 säsonger, så man vet ju hur mycket tid det skulle ta att få samma tillväxt. För att inte tala om hur mycket timmar och pengar man satsat!
Nej, jag kan aldrig flytta från min trädgård! Punkt.
/Kitty

Malin sa...

Hu hemska tanke!
Må jag aldrig behöva lämna min trädgård förrän ålderdomshemmet kallar
och jag inte mera kan ta mig fram genom rabatterna med rollatorn...

Gunilla sa...

Det känns ju som en hemsk tanke men känner man att åldern tar ut sin rätt att man inte kan sköta och vårda sin trädgård då går det nog lättare att lämna den.
Eller att man måste lämna den pg. av flytt då får man bara acceptera det.
Men så länge jag och gubben min orkar så stannar vi kvar. Vi har trädgården ute på sommarstället och vi får anpassa oss efter de förutsättningar vi har med orken.
Det märks i trädgården att vi har börjat plantera mera träd och buskar för att det inte skall bli för mycket jobb med rabatterna.

Ha det gott

Maria sa...

Hui, tuolla ajatuksella olen itsekin joskus leikitellyt. Talosta voisin lupua helpostikin, vaikka itse sekin on rakennettu, mutta puutarha on elollinen kokonaisuus, se on oma salainen maa, ainutlaatuinen kaikkineen. Se on myös kuin ystävä, jonka kanssa on tullut kuljettua jo pitkän matkaa ja toivoo, että edessä olisi vielä paljon yhteisiä vuosia kasvaa ja kehittyä, puolin ja toisin...

Isas Trädgård sa...

Hej Nina !

Jag är inne på min tredje trädgård och den tänker jag aldrig lämna !
Har skrivit ett inlägg om de andra trädgårdarna och hur den resan var som dukan läsa här: http://isastradgard.blogspot.se/2010/02/jag-forstar-att-de-flesta-av-er-redan.html

Ha det så gott !
kram/Isa

Sylvia sa...

Tappade nästan andan när jag läste de orden!Som det känns nu så skulle det bli svårt. Mycket svårt. Hoppas dock att när vi inte orkar med trädgården att vi ska känna att vi är "klara". Jag inbillar mig att det ska bli så..